Alvh

Det finns så mycket saker man bara håller inne med. Frågor man vill ställa, men man ställer de aldrig för man tror sig veta att svaret ändå blir exakt det man fruktar att höra. Så därför tar man aldrig chanser. Eller chanser man har men inte vågar satsa fullt ut på för att man inte vet hur utslaget kommer bli. Men i höst ska jag våga, lite mer hela tiden. letar lägenhet neråt nu, söker jobb. Bort från Norrköping, den här stan har blivit så liten så jag börjar få klaustorofobi, på riktigt. När jag står på balkongen om kvällarna och tittar ner över vattengatan och inte ens käft rör sig därute, förutom de evinnerliga hundägarna som går samma vända varje kväll, eller fyllot som ranglar förbi, och alla som gör samma skitjobb varje dag men aldrig tar sig mer framåt än att det går runt. Samma tid samma plats, alltid, då kan jag nästan inte andas längre.
Som tur är har det hela tiden funnits oerhört betydelsefulla personer i min närhet som verkligen gjort mig lycklig emellanåt denna sommar, det betyder mycket och jag är glad de finns, jag älskar egentligen mitt liv, och jag tycker oftast om Anna, men min situation är inte alls vad den ska vara, ännu. Men jag vet att den kommer bli.

"Oh this town kills you when you're young"

Jag vet vad jag behöver göra nu. Våga, satsa och bara Fucking leva livet.