Alvh

Jag vet iallafall att jag lever, min kropp värker och själen skriker efter ro. Men ändå tycker jag det är okej, man kanske slutar lyssna efter ett tag?

Ska nu gå på mitt sjunde arbetspass på raken, och tro mig, dagarna är helt ur kontroll- i Söndags arbetade jag morgonpass, i måndags nattpass och igår kvällspass... Tack och lov jobbar jag kvällspass idag också och det firade jag med att sova tio timmar på raken. Oerhört skönt!

Igårnatt spenderade jag min tid med att sitta och hålla en döende kvinna i handen, dela de allra sista timmarna med henne. Det ger tid för reflektion och tanke, man är med och avslutar en hel livstid, alla erfarenheter, upplevelse och hemligheter som försvinner tillsammans med någon som dör. Det är så förbannat fint att få vara en del av det. Tro mig man får helt andra perspektiv på livet, och inte minst döden.

Idag äter jag fläskfilé till lunch, är man värd det så är man!

Jag har så jävla mycket jag vill skriva här, jag hoppas jag snart kommer igång med det. Only time will tell.


Bye.