Ängel.
"Du är som en ängel, jag älskar när du är här"
... Fick jag höra idag, behöver jag säga att jag blev tårögd...?
... Fick jag höra idag, behöver jag säga att jag blev tårögd...?
Trött.
Snart dags för jobb. Sitter med en kopp kaffe och stirrar på skärmen. En låt dyker upp i Spotify som gör att det hugger till i hjärtat. Även fast det var länge sen och alla såna spår egentligen är raderade. Men ändå gör låten intrång på mina känslor. Antar att detta blir ytterligare en tung sorgsen dag. Jag antar att jag lider av separationsångest, för hur det än blir så kommer det bli rejäla förändringar i mitt liv framöver.
Fina fisken.
Idag ska jag äta fisk banne mig! Då blir man smart och det kan jag behöva. Lax till lunch och rökt makrill till middag. Rökt makrill ger mig sommar och barndomsfeeling.<3
I will eat you little fishy.
I will eat you little fishy.
Jag vägrar sova, så jag redigerar bilder i paint.
Usch inatt skulle jag vilja ha någon att bara somna tätt intill. Gosh! Hoppas ångesten lättat och att mitt liv blir awesome nästa vecka!
Livet och döden.
Jag vet iallafall att jag lever, min kropp värker och själen skriker efter ro. Men ändå tycker jag det är okej, man kanske slutar lyssna efter ett tag?
Ska nu gå på mitt sjunde arbetspass på raken, och tro mig, dagarna är helt ur kontroll- i Söndags arbetade jag morgonpass, i måndags nattpass och igår kvällspass... Tack och lov jobbar jag kvällspass idag också och det firade jag med att sova tio timmar på raken. Oerhört skönt!
Igårnatt spenderade jag min tid med att sitta och hålla en döende kvinna i handen, dela de allra sista timmarna med henne. Det ger tid för reflektion och tanke, man är med och avslutar en hel livstid, alla erfarenheter, upplevelse och hemligheter som försvinner tillsammans med någon som dör. Det är så förbannat fint att få vara en del av det. Tro mig man får helt andra perspektiv på livet, och inte minst döden.
Idag äter jag fläskfilé till lunch, är man värd det så är man!
Jag har så jävla mycket jag vill skriva här, jag hoppas jag snart kommer igång med det. Only time will tell.
Bye.
Ska nu gå på mitt sjunde arbetspass på raken, och tro mig, dagarna är helt ur kontroll- i Söndags arbetade jag morgonpass, i måndags nattpass och igår kvällspass... Tack och lov jobbar jag kvällspass idag också och det firade jag med att sova tio timmar på raken. Oerhört skönt!
Igårnatt spenderade jag min tid med att sitta och hålla en döende kvinna i handen, dela de allra sista timmarna med henne. Det ger tid för reflektion och tanke, man är med och avslutar en hel livstid, alla erfarenheter, upplevelse och hemligheter som försvinner tillsammans med någon som dör. Det är så förbannat fint att få vara en del av det. Tro mig man får helt andra perspektiv på livet, och inte minst döden.
Idag äter jag fläskfilé till lunch, är man värd det så är man!
Jag har så jävla mycket jag vill skriva här, jag hoppas jag snart kommer igång med det. Only time will tell.
Bye.
