No time for us.

Det finns så mycket saker man bara håller inne med. Frågor man vill ställa, men man ställer de aldrig för man tror sig veta att svaret ändå blir exakt det man fruktar att höra. Så därför tar man aldrig chanser. Eller chanser man har men inte vågar satsa fullt ut på för att man inte vet hur utslaget kommer bli. Men i höst ska jag våga, lite mer hela tiden. letar lägenhet neråt nu, söker jobb. Bort från Norrköping, den här stan har blivit så liten så jag börjar få klaustorofobi, på riktigt. När jag står på balkongen om kvällarna och tittar ner över vattengatan och inte ens käft rör sig därute, förutom de evinnerliga hundägarna som går samma vända varje kväll, eller fyllot som ranglar förbi, och alla som gör samma skitjobb varje dag men aldrig tar sig mer framåt än att det går runt. Samma tid samma plats, alltid, då kan jag nästan inte andas längre.
Som tur är har det hela tiden funnits oerhört betydelsefulla personer i min närhet som verkligen gjort mig lycklig emellanåt denna sommar, det betyder mycket och jag är glad de finns, jag älskar egentligen mitt liv, och jag tycker oftast om Anna, men min situation är inte alls vad den ska vara, ännu. Men jag vet att den kommer bli.

"Oh this town kills you when you're young"

Jag vet vad jag behöver göra nu. Våga, satsa och bara Fucking leva livet.

Jävla as.

Jävla cykelstjälarfittor,hoppas ni blir grovt mördade eller nåt.

Sensation.

Jobbet har tagit över mitt liv, och därför finns inte så mycket intressant att skriva om...

Dock ett litet meddelande inför helgen som kommer... Ni som är inbjudna till festen i Simonstorp MÅSTE komma, annars jäklar....;)

Nejdå men hör av er! Vore skoj, och det brukar ju bli mys därute:)

Annars har det väl hänt lite grejer och livet har fått sina vändningar, men mest positivt. Just ikväll blev jag lite besviken på en grej, och känner mig rätt så ensam och eländig. Men imorgon är jag iallafall ledig äntligen, och då tänkte jag spendera hela dagen i sängen.. skönast så:)

Well det var en liten tråkblogg från mig, men ni som kikar in nu och då kanske blir lite glada iallafall..

RSS 2.0